Renovering 2017 - Målning av fasad
.
Jag tror inte att jag visat denna vinkel på huset förr. Det är gaveln som vetter ut mot ängarna och helt magisk utsikt. Därför har vi planerat för ett fyra meter långt panoramafönster ut från vardagsrummet! Det kommer att bli så himla mäktigt, fönstret ligger inne i huset och väntar på att bli ihopmonterat.
 
 
 
 
I sommar har vi målat klart sista varvet på huset. Fövisso kommer det att bli målning av glasveranda/entre men för nu så är det klart. En hel drös med timmar spenderade med pensel i handen. Fort glömmer man vad man pysslat på med i sommar. Vi har klättrat runt i stegar, ställningar och "lyften" vi lånat. 
 
Jag tycker att det är ganska rogivande att måla. Vi har valt en täcklasyr från Nordsjö (s 0502-y), vi är supernöjda med hur det ser ut och dessutom är den väldigt lättmålad.
 
Bilderna är från början av juli - herrejösses vad tiden springer.
Arbetshelg på backen
Min härliga helgkänsla infann sig redan på torsdagen när huset var nystädat, nyskurat, tvättmaskinen och diskmaskinen gick för fullt och Knut bara njöt av friden hemma.
Jag fick äntligen (efter att jag sagt åt mig själv på skarpen) tid till att ta hand om backen. Trimmade runt alla byggnader i ett nafs.
Det blev fredag och jag hade tre timmars övertid att ta ut lagom till helgen. Jag tråcklade av mig fältbyxor, varseltröja och tankade upp jobbilen inför nästa veckas äventyr och krängde på mig randiga favoritklänningen och åkte på affären. Handlade hem allt jag kunde komma på som var gott och åkte hem till lugna backen.
 
Fredrik och jag tog en tupplur i soffan med armar och ben virade runt varandra. Vaknade upp ett ögonblick senare och packade iordning grepar och räfsor. Fredrik hämtade traktor med hövagn och jag tog crossen ner till hässjan. Så satte vi igång. Han och jag. Vi jobbade metodiskt och efteråt var vi svimfärdiga av hunger och värmen. Precis när Fredrik parkerat vagnen under tak och tänt grillen så öppnade sig himlen.

Så njöt vi av att ha helg och arbetshelg framför oss.
Till middag grillade vi högrev från svärfars gård. Plockade in minsta näven med persilja och några av tomaterna som blivit mogna. Blir glad för det lilla vi får att njuta av nu och då från odlingarna. I framtiden tänker vi större och mer, men just här och nu - mycket glad över minsta näven persilja och tre klarröda tomater.
Det blev lördag och ställningarna flyttades från ena gaveln till den andra. Nu är denna gavel färdigmålad på 10-15 år. Lyften ska återlämnas till ägaren och gräset runt huset ska klippas och lite skrot bakom huset ska sorteras och sedan ska förstås panoramafönstret in här också. Magiskt kommer det att bli.
På lördagen var våra föräldrar här och hjälpte till. Flyttade ställningar, skottade spån, körde spån till återvinningen och målade. Så fikade vi och åt svärmors goda pajer. Skrattade och pratade och hade kul utimellan. Riktigt mysigt om jag får säga det själv. Jag hade bakat sockerkaka med kakao. Mamma kom med chokladbollar och daimsnittar. Vi hade det himla fint med andra ord.
På första parkett låg Klara, vår lånehund, och hejade på.
Så målade vi gavel nummer två. Mamma och jag, sedan kom svärmor ut från spånskottningen och när våra höjdspärrarsatte stopp kom Fredrik - han är inte rädd mycket. Så blev gaveln klar. 
Sedan påbörjades sommarstädningen av stallet och vi höll på till tio om kvällen, då var det fortfarande varmt ute.
 
Sedan följde söndagen med mera målning, mera familjehäng och mera god mat och fika.
 
 
...
Jag känner att jag har noll skriv- och fotoflow, men ville bara titta in och visa en glimt av allt som händer på backen.
Arbetssöndag på backen
Igår var det söndag och äntligen fick vi ihop till en åttatimmarsnatt. Så himla skönt. Matade hästarna under den ljusgrå junihimlen i bara shorts. Stånkade fram påsar med jord och tjusiga krukor från vårt utedass. Det låter helknäppt men det har helt enkelt byggts om till hundkoja och därefter använts som kruk-förråd. Så ett gäng terrakottakrukor från dasset kånkades alltså fram. Det vankade arbetsdag på backen!
Innan förstärkningen kom så gjorde vi sommarfint på altanen. Måste visa hela sen. Blev så hemtrevligt. Här står min älskade Mårbacka jag fått av min bonusfamilj. (Tack och återigen tack för all uppvaktning, hoppas denna goding ska trivas på backen).
Sedan drog vi igång. Mamma och pappa kom med min systerdotter iklädd prinsessklänning för en hjälpande hand. Svärfar kom på fyrhjuligen, sedan blev det jobb.
Jag oljande ändträet på den stående panelen, hjälpte pappa med knutbrädor och började skotta spån från övervåningen.
Fredrik och hans pappa satte klart alla golvåsar i det som ska bli toalett, tvättstuga och kontor/bibliotek. Här syns också förnstret som vi flyttade för att få in toalett och tvättstuga på ett fint vis.
De jobbar så metodiskt. Starka som oxar, envisa och lugna. Aldrig en svordom eller några dumheter, bara hårt arbete. Jag tänker mig att de trivs så, tillsammans, bland tumstockar, golvåsar och skruvdragare. Far och son.
Pappa satte fast knutbrädorna, Fredrik fick klättra allra högst upp. Han är inte ens lite höjdrädd den här mannen. Sen kom snällaste pappa tillbaka idag och kapade dem i rätt längd och nu är det så himla fint, kan inte förstå att detta är VÅRT hus. 
Sedan hojtade Aisha att hon var hungrig. Mormor fixade frukt, nötter, skorpor, kakor och kaffe.
Så styrde hon upp picknick. Den finaste lilla flickan jag vet.
Arbetsdag i all ära. Men lite Aishamys hinner man alltid med. Tycker hon är så ljuvlig som dyker upp i prinsessklänning och lackskor när det vankas arbetsdag på landet. Hon går sin egen väg <3.
Så swishade dagen vidare och medan mamma/mormor skjutsade hem lilla loppan så fick hon stanna av och handla skräpmat. Under tiden hann F och pappa sätta galler på ladugårdens och bagarstugans skorstenar. Kajorna är besvärliga med oss och bygger igen ventilationen.
Så var ännu en arbetsdag i drömmen avklarad. En dag närmare inflytt. Kan inte förstå att vi får sån värdefull hjälp. Även om vi försöker jobba massor själva så får vi så goda tips och värdefull hjälp på vägen. Kommer vara så evigt tacksam till våra föräldrar som gör detta möjligt. 
 
Vissa tror att våra föräldrar i princip bor här och bygger åt oss. Men vi gör allt i vår värld för att lära oss mer och mer och bli mer och mer självständiga. Så tacksamma för hjälpen vi får och så glada att vi, Fredrik och jag, kan hålla på så mycket det bara går själva också. Det går knappt att tänka tanken, men om något ynka litete år så kommer vi bor där inne, bland timmerväggar, pankgolv och mårbackapelargonier.