Senaste dagarna + En önskan från mig till dig
Dagarna har susat förbi. Allt har varit i sin ordning..
.. Knut har hunnit med både en och sju sovmorgnar. Såklar. Kökssoffan, stora sängen, soffan eller en tvätthög, det går liksom att lata sig lite överallt tycker han.
En morgon käkade jag en herrans massa hembakt (efterfrågat recept - HÄR!), kalljäst bröd med uppbrutet granatäpple och jos.
En annan morgon samma bröd men med apelsin istället.
Och en tredje dag bullade jag upp för brunch och firande av tjugosexårsdagen. Med jos, smoothie och kladdkaka. Gästerna kom vid elva och sista hjärtevännerna åkte 16.30. Våra familjer alltså, så mycket kärlek.
I år orkade jag bara inte göra en egen tårta. Inte ens en egen fusk-tårta med färdigköpa bottnar. Det fick bli en färdig prinsesstårta till femåriga systerdotters förtjusning.
Någon morgon har jag mötts av detta - så man tappar andan.
Och andra dagar är solen visat sig i trädtopparna borta vid berget.
 
... Ja dagarna de swishar förbi, senaste två dygnen har det varit en fruktansvärd storm. Nya hovslagaren har varit hit och har fått besök av fint folk. Bästa var ikväll när min hittepå-morfar och hittepå-mormor kom på besök. Tycker så mycket om dem. Har man inga levande mor/farföräldrar så är det inte mer än rätt att hitta sig ett extrapar, så det så.
 
Livet på backen är sig likt. Det är hästridning, hönshusbygge och ovanligt många kvällar inne på grund av vädret. Orimliga kallgrader och orimliga stormbyar. Känner bara usch och fy och blä, nä då är det inte kul med projekt och lantliv. Men vädret rår man ju inte på.
 
Jag har tappat orden lite igen. Tycker det är så svårt att visa och berätta, när det är mörkt, mörkt, mörkt och bilderna blir dåliga. Dessutom jobbar vi på för fullt på helgerna så även då glöms kameran liksom bort. Vore roligt för er att se annat än vad jag ätit till frukost senaste veckan liksom.
 
Så om någon orkat läsa till hit i detta osammanhängande, dravliga inlägg så; Kom gärna med önskemål om vad ni vill läsa om. Undrar ni över något? Önskar ni något speciellt inlägg? Vore så himla roligt att få en liten spark i baken av er, sedan kommer nog inspirationen tillbaka med ljuset. Och det vet vi ju alla, att varje dag blir någon minut ljusare nu. Vi har allt framför oss.
Och Karlavagnen den passerar tyst
Jag blippar ut mig i receptionen på kontoret och kommer ut till sexton minusgrader, klar luft och en orörd afton och kväll att fylla med precis vad jag vill. En halvtimme-fyrtio minuter tar det att ta sig hem. Fyrhjulsdriften gör att det går lätt och enkelt, backen i Finnfors är inga problem alls, det är skönt. Jag äter chili-con-carne med älgkött och hemodlad chili i soffan och det är så tomt, så tomt utan F. Han jobbar eftermiddag och efter dagvecka, lång-julledigt och dagvecka igen så blir man fort bortskämd att ha honom nära och runt omkring.
 
Det luktar avlopp inne, Knut har kräkts på golvet och det är solkigt och stökigt precis överallt. Men jag har en superförmåga att inte bry mig ett dyft om sådant. Gillar ordning och reda, men kan liksom strunta i att påverkas av det för mycket (nåväl, kattkräkset det städade jag bort illa kvickt!!!). Så jag går ut. I min varmaste varseljacka. De sexton minusgraderna berör mig inte när jag väl börjar jobba. Kånkar runt på stege, slänger ner isoleringsbalar från loftet på logen. Kånkar tillbaka balarna med isolering, arbetar metodiskt. Mäter, skär och stoppar isolering. Är ivrig att få det klart. Längtar så tills jag är hönsägare. Och jag har hört av grannen Emil att hönsen, ja de längtar till Höns-Hilton de med. Så jag jobbar på, i tystnaden och mörkret, det är så befriande. Älskar verkligen att ha hemmaprojekt.
 
Sedan går jag till stallet, vägg i vägg med hönshusbyggarbetsplatsen. Mockar supersnabbt för nu börjar klockan vara mycket. Hästarna kommer in självmant när jag öppnar dörren. Dåligt samvete borde jag kanske ha, har inte ridit på en vecka. Har liksom haft fullt upp med så mycket. Men det dåliga samvetet uteblir, tänker att en kortare vintervila kan göra dem gott. Pussar dem på mularna, klappar de på bogarna och pratar högt med dem. Kramar dem godnatt och kollar så att boxdörrarna är stängda tre gånger innan jag går in. Har nämligen glömt både hage och boxdörrar ostängda på senaste. Min hjärna har varit så trött efter ledigheten.
 
Sedan går jag in, stökar bort det värsta sölet och kaoset, kvällsfikar hembakt bröd med apelsinjos. Någonstans däremellan knäpper jag en bild på backen medan Stora Karlavagnen passerar tyst ovanför oss.
 
Jag är så klyschig och så romantiserande. Men det här livet, jag får liksom inte nog. Trots sölet, avloppslukten som kommer och går och stöket så är det liksom som i en saga. Hästar, hönshus, Karlavagnen och hembakt bröd i en enda stor röra. Jag känner mig rik en vanlig onsdag i januari. Älskar mitt hemma. 
En vanlig, älskad skrotarsöndag
Stiger upp innan morgonen blivit dag. Månen håller mig sällskap medan jag drar in januari i luftrören. Jag har börjat vakna mitt i nätterna på senaste. Men inatt, inatt så sov jag gott och bra hela natten. Drömlöst och lugnt.
Jag går till stallet. Ska köra ut hästskit till gödselstacken och får se tre älgar som springer över lägdan till tallkläppen. Jag vänjer mig aldrig. Varenda dag, som ett nytt äventyr.
Sitter här. Länge. De är världens bästa psykologer och mina små bästisar. Det låter kanske galet, eller så är det svårt att förstå innan man själv har en fyrfoting så nära hjärtat. Men dessa två, vad jag tycker om dem. Jag vet liksom att det blir en bra dag om jag får börja den såhär med hö fulla ull-tröjan och hästmular i ansiktet.
Solen orkar till trädtopparna, långt där borta nu. Vi blir inte bortskämda med den där runda, gula saken här uppe i norr. Men det har vänt och dygnet blir lite längre för var dag som går.
När fingrarna är kalla så går jag in, bullar upp med mitt hembakta bröd, jos och apelsinklyftor. Sedan går dagen i ett; Fredrik skottar snö som drevat över vägen med snöslungan, kör en bal åt hästarna och är bärhjälp när hönshuset ska snickras ihop. Sedan får han ledigt och åker iväg och kör skoter med vänner, jag unnar honom verkligen en stund ledigt, som han jobbar och sliter medan han inte är helt fräsch. Jag får sällskap av pappsen, vi bygger vidare på Höns-Hilton men det är minsann en annan historia.
 
...
 
Många av er läste mitt inlägg om att Fredrik inte är helt kry och inte varit på länge. Jag valde att ta bort det sedan. Men då vet ni, att livet händer lite här hemma. Men förhoppningsvis får vi veta orsaken till sjukan och snuvan, hostan och tröttman snart. Så kan det bara bli bättre sen.