Ett sommarminne ...
Typ imorgon kommer det att låta krasch bom bang och denna blogg kommer att överösas med juliga inlägg. Är så orimligt sugen på julpynt, julbak och Skråmträsks egna skyltsöndag. Men först drömmer jag mig tillbaka till ett sommarminne jag inte visat er. Från när vi hässjade hö.
 
Det finns en magisk dag på året, när vi hässjar eget hö, på gammaldags vis, att ha till hästarna under perioden när det är för varmt för att ha en hösilagebal öppen. Första året var det bara svärfar och jag som hässjade, sedan anslöt sig mina föräldrar och Fredrik till ladningen. Vi allihopa tyckte det var en så rolig dag, ryktet har spridit sig och i år var vi som mest tio vuxna och två bebisar på plats vid hässjan. En sån magisk dag. Älskar att arbeta på det här viset - med riktigt kropparbete och sedan fika massor med fika. Det är ljuvliga dagar. Ingen annan än jag är intresserad av hästar så, men alla hjälps åt ändå. Vi frågar dem inte, de liksom bara dyker upp med en räfsa eller en grep, eller tar tag i det som ligger närmast och hjälper till. Detta var en solig, ljummen dag, aaaah, drömmer mig tillbaka;
...
 
Och så kom dagen då vi ladade höet också. Fredrik och jag. Tillsammans. Han och jag. Fy vad jag gillar att arbeta tillsammans med honom.
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress