Veckan som gått - vecka 12
Under 2017 kommer jag att summera mina veckor. En kort uppdatering om vad som skett under veckan som gått med lite ovisade bilder.
 
» Veckans renovering/Drömmenfundering
I veckan fortsatte vi med tretex, köra bort skrot och ta upp trossbotten. Känns som att det går så sakta nu, vi har bestämt oss att köra mer på veckorna nu när det börjar vara ljust ute. I lördags åkte vi till stan i finvädret och fyllde på med munskydd, tuschpennor och byggsäckar. Sedan samlade vi kataloger om badrum, kök och olika golv samt spatserade runt och diskuterade vitvaror, sten att ha utanför entren, drog handen över trägolv, kakelplattor, fibo tespo och funderade ännu ett varv. Det är så, så, så svårt med gamla timmerhus, vi är så kluvna angående badrummet. Men den klarnar nog med tiden.
 
» Veckans hästaktivitet
Årvar har blivit bra i magen under veckan, men jag har låtit honom stå ändå i några dagar extra. Två veckor nu, kommer bli spännande att skritta igång honom. Av erfarenhet vet jag att han brukar få eld i baken efter en längre vila, haha. Hästarna löser massor med päls, speciellt Fapri. Hon har också varit ut med sin medryttare en sväng, väldigt mysigt ser de ut att ha det.
 
 
» Veckans tips
1. Lördagsbestyr hos Underbaraclara, ser så mysigt ut med skidturen och den varma chokladen.
2. Johanna levererar som vanligt tänkvärda inlägg. Detta om Gina Tricots nya "hållbara" kläder. 
3. Lotta har så fin tvättstuga, tänk att ha en alldelens egen en vacker dag
 
 
» Livet i veckan
Jag har haft en fantastiskt fin vecka. Har haft mina sista heldagar med exjobbet, vi avslutade men en hel dag ute på Skråmträsket med att ta syre- och sedimentprovet. Så passade jag på att bjuda på hamburgare på en av byns fina rastplatser också, så tacksam för all hjälp jag fått. Sedan i torsdags har jag praktik och jag är så lycklig över min plats att jag redan har ont i hjärtat över att den kommer att ta slut i juni. Skulle kunna skriva en hel novell om praktiken men försöker att hålla "karriären" utanför bloggen som ska handla om gården. Har träffat familjerna, sett hockey (slutspelstider), bakat bröd/lagat matlådor och det känns som att tiden går otroligt fort nu, det får gärna sakta ner en smula.
 
» Veckans funderingar
I veckan har jag mest funderat på exjobb och praktik. Framtiden ligger framför fötterna på mig. Så löjligt spännande.
En lördag ur livet bara
Idag har vi haft efterlängtad lördag tillsammans. Imorse åkte vi till stan i plusgradiga vårvädret. Kollade på vitvaror, kakel/klinker, fibo trespo, arbetsskor och handlade munskydd, tuschpennor och byggsäckar. När vi kom hem solade hästarna och hejade på Fredrik när han gjorde upp eld medan jag satt i solväggen med näsan i vädret och fick ett gäng nya fräknar på näsan.
Vi hade varit på byns lanthandel innan. Lättryck i vattenmelon/hallonsmak och en påse marsmallows (med lite annat förstås) följde med hem, så lyxigt, sockrigt eftermiddagsfika.
Vi konstaterade att dagarna vi sysslar med rent livsnjut tillsammans är få. Vi är ofta ute men år varsitt håll och med olika uppdrag och jobb att utföra. Men idag tog vi en stund tillsammans, med lite eld och ett väder som bara går att drömma om. Tänk att den är här nu, våren.
Knut var med. Förstås. Det är han mer eller mindre alltid. Han satt och kurrade en bit från röken. Han ogillar när det blåser i hans långa päls, men vill ändå undersöka om det kanske, möjligen kan finnas något gott till honom.
När vi laddat fikatarmen så satte vi igång i huset, förstås. Känns inte som helg om man inte avverkar några timmar här först nu för tiden. Här har min svärmor och svägerska skottat spån. Så ofantligt tacksam över hjälpen vi fått på senaste. Så obeskrivigt guld värt. A l l a rum är nu urskottade. Nu återstår dammsugning av trossbotten och sedan ska den brytas upp, bytas ut och isoleras på nytt.
Bjuder på en bild på den här tjusiga som förstås ska få fortsätta bo hos oss. Vi tänker att det ska bli någon sorts vedförvaring under också. Så ska jag ha en pinnstol med fårskinn på att, kaffekopp i handen och flanellpyamasbyxor framför brasan och peta in vedträn vid behov. Målbild så det sjunger om det, kan nästan höra spraket från brasan om jag sluter ögonen och tänker efter. Andra bilden är på våra fantastiska dörrfoder vi sparat. Jag tycker oftast att alla kommentaret/tillrop på sociala medier är positiva, men ibland slinker det in någon otrevlig kommentar om att vårt hus är viktigt att bevara och ta hand om. Skulle kunna skriva en hel roman om våra tankar, men just nu lämnar jag det med; här sparas det grejer för fullt. Vi gör allt i vår värld för att renovera detta hus på ett miljömässigt sätt med beprövade metoder och bra material samt förstås ekonomiskt, vi sparar det allra mesta tills den dagen vi ska ta beslut om utseende på just det stället. Dessa foder ska bäras till ladugårdsvinden i väntan på målning och användning om några år...
Mitt i allt står han, han som jag bygger bo med, han jag får grilla marsmallows med och somna intill om kvällarna. Lyckans ost är vad jag är.
 
Sedan har lördagen fortsatt med det ena och det andra... och plötsligt blev det sommartid också. Tänka sig.
Konsten att hitta en ny vardag
Köpt träskor på Tradera, nynnar "Dina färger var blå" av Tommy Nilsson och drömmer mig till att strosa runt ute i daggdrypande gräs om några månader. Bakar bröd, kladdkaka, sockerkaka och muffins, handlat lite kökshanddukar och grytlappar att använda vid bakningen och ett ljus som luktar hemtrevligt. Knut soldyrkar på kökssoffan och Fredrik kommer hem med en fredagsbukett som står strålig ännu på köksbordet. Har känt mig så otillräcklig för alla runt om mig en tid, det är jobbigt att åka på kontoret och skriva exjobb för att komma hem och möta folk som är och jobbar i huset, där jag borde vara. Borde hälsa på hos syskon och svägerskor, engagera mig mer. Men orken finns bara till detta just nu, det är bara slutspurten av skolan och att pyssla om lilla backen som hinns med. Jag har verkligen lärt mig prioritera backen, som jag kämpat med så länge, men istället känner jag mig otillräcklig på de andra planen. Livet är en svår balansgång ibland. Det är jättesvårt att säga nej, för jag hatar att folk bli besviken på mig, och att de tar för givet att man är arg eller ledsen, när jag i själva verket kämpar med att hitta en vardag som gör mig glad med ett tempo som jag orkar med. Jag har stressat och pusslat i tre år för att klara studierna och ha häst samt bli gårdsägare mitt i allt, nu behöver jag försöka landa i mitt framtida liv på hemmaplan och alla utmaningar som väntar framöver. Jag tänker att det kan bli ganska fint, det nya äventyret som stundar.