Första dagen på resten av mitt liv
 
Jag andas in juniluften så djupt att det gör lite ont längst in i kroppen. Blundar och sträcker ut armarna precis som på film och kan inte förstå att jag är här nu. Jag satte punkt för mitt liv som student förra veckan. Redovisade examensarbete, opponerade på en klasskompis rapport och tillbringade fem dagar i Umeå med mina tjejer. Vi skålade, dansade, hoppade, skrek och firade att vi alla fått jobb och är klara med skolan. När måndagen och jobb på drömjobbet nalkades sa jag "Idag är första dagen på resten av mitt liv", och strålade som en sol under fikarasten.
 
Och nu står jag här. Med en rykande färsk exmen i livsryggan. Med en tjusig titel som "utvecklingsingenjör" (i några månader åtminstonde). Men en gård att vårda och djur att pyssla om.
 
Imorse vaknade jag till av att Fredrik sa "sov vidare du, jag tar hand om hästarna". Sedan steg jag upp och hoppade direkt i gårdsbrallan och gummistövelskorna, klappade hästmular, mockade i stallet och planerade om blommor innan jag ens vaknat till. Log från öra till öra när jag fått gräva runt i jorden och såg hur min festivalmanikyr fördärvats av jorden. Sedan åt vi frukost på altanen. Han och jag. Vi suckade djupt över livet, pratade ivrigt om hur mycket vi längtat efter detta. Att framtiden är vår, att allt från och med nu blir vad man gör det till. Vi skrattade ikapp och planerade sommarens småprojekt och sedan blev det tyst. Så klöste jag bort en fläck torkad avokado från mina byxor och sa "Kan du vänja dig vid detta då?" och han svarade "vadå?", "Det här, att ha mig hemma, umgås mer och bygga ett liv ihop?", så log han med colgateleendet och smilegroparna och sa "Jag tror att jag redan vant mig". Så bestämde vi det. Nu är det Han och jag och gården och djuren och Livet på backen som gäller. Från och med idag och resten av våra liv.
 
Sen hjälptes vi åt att bygga hästhage och pussades minst sjuttiotvå gånger under dagen.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress