Att ha fullt upp ... jämt
Det känns lite som att sommaren går lite för fort nu. Jag jobbar på dagarna och om kvällarna ska alla semesteraktiviteter hinnas med. Senaste tiden har jag varit på bio, konsert, häst-kurs med Årvar, sovit hos mina föräldrar (händer aldrig, så hör och häpna!), jobbat borta, varit höns-, kanin-, hamster- och hundvakt, hämtat hem fyrbenta sommarlovsgäster som flyttat in i hästarnas beteshage, hälsat på i svägerskans sommarstuga, ätit på kaféet, träffat barndomsvänner, hälsat på min fina förskolefröken, hässjat hö och hunnit med ungefär allt mellan himmel och jord utom livet på backen.
 
Det är väldigt frustrerande när jag vill lägga timme efter timme på huset och gården. Jag måste tvätta fönstren, plantera om blommor, trimma runt huset, sommarstäda stallet, skotta sågspån och läsa ut boken jag håller på med. Men ändå så bokas dag efter dag upp med saker som visserligen är jätteroliga men gör att jag inte kan prioritera det som ska göras här hemma. I måndags hade jag skrivit i kalendern att jag inte får boka in mer nu. Så det ska jag hålla fast vid. Spontana fikastunder med nära och kära, semestra i närområdet och våra kommande semestertrippar kommer också att få plats i livet men just nu måste jag skala ner och prioritera.
 
Det är så skönt att ha bloggen, för att ventilera. Jag vet att ni är många som läser, men det känns så definitivt att skriver ner känslorna. Så brukar det kännas bra i magen efteråt, som när man var liten och grät hos mamma. Jag har haft en så otroligt social och händelserik sommar. Men just nu välkomnar jag dagarna framöver; dagar med bra väderlek och inget alls skrivet i kalendern. Kanske hinner jag till och med ha lite långtråkigt någon liten stund framöver. Det vore skönt.
 
 
 
...
Jag har lovat mig själv en bloggstund om kvällarna nu. Livet har varit lite hit och dit och jag har inte haft lust att skriva om allt som händer och lämnat kameran hemma en hel del senaste tiden. Jag vet att jag inte behöver förklara mig - men återigen, så skönt att ventilera och bestämma med mig själv, att det får vara såhär från och med nu (punkt slut) - mindre rällande och mer tid för långtråkiga saker som att skura fönster och trimma gräs. Oh vad jag längtat.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress